The Grimrose Girls – Laura Pohl

Nytänkande, gotisk och mystisk!

Innan 2022 hade jag varken hört talas om Laura Pohl eller hennes bok The Grimrose Girls. Men när mina kära följare på bokstagram fick tipsa mig om böcker att läsa under detta år, dök Pohls namn upp. Tipset kom från Bettie och jag kände direkt att det var en bok för mig. Det är en roman där Pretty Little Liars möter Once Upon A Time och där Pohl blandar in mörka sagoelement i ett klassiskt tonårsmysterium. Fungerar det då? Läs vidare och se!

The Grimrose Girls: Handlingen i korta drag

Handlingen i The Grimrose Girls utspelar sig på en schweizisk internatskola vid namn Grimrose Académie. När boken börjar är det ny termin på skolan och eleverna får starta terminen med en begravning. Död hör självklart inte till vanligheterna på den här elitskolan, där det sägs att om du studerar på skolan; kan ingenting gå fel. Men den här terminen går någonting fel när en av akademins mest lovande studenter, Ariane, hittas död i sjön vid skolan.

Efter Arianes plötsliga död är hennes bästa vänner; Ella, Yuki och Rory vilse. Ariane var limmet som höll ihop dem och utan henne håller de på att falla isär. Polisen bedömer Arianes död som ett självmord, men vännerna är övertygade om att det rör sig om ett mord. Trion bestämmer sig då för att ta reda på vad som verkligen hände. Så småningom får de oväntad hjälp av den nya eleven på skolan och tillika deras nya rumskamrat, Nani.

I sitt sökande efter sanningen hittar kvartetten en sagobok gömd i Arianes garderob. Den verkar vid första anblicken ofarlig men när flickorna börjar undersöka den närmare upptäcker de att ingen av sagorna har lyckliga slut. I takt med att fler elever dör och kvartetten får vetskap om att Ariane varken var den första eller den sista att dö, står det klart att det ligger en förbannelse över skolan. Förbannelsen är kopplad till sagoboken. Med hjälp av Arianes anteckningar i boken förstår vännerna att varje saga är kopplad till en elev på Grimrose och förutspår dennes död. Kan flickorna bryta förbannelsen och på så sätt inte bara rädda sina skolkamrater utan också undgå sina egna öden eller är de dömda att gå en brutal död till mötes?

The Grimrose Girls: Min läsupplevelse

Jag älskar böcker som överraskar mig och det gjorde The Grimrose Girls. Det första som överraskar mig och som jag älskar är sagoelementen i romanen. Pohl plockar in några av våra mest älskade sagor samtidigt som hon gör det på ett nytt sätt. Det är inte några ”De levde lyckligt i alla sina dagar” utan här lyfter Pohl fram det mörka, brutala och makabra i sagorna. Dessutom älskar jag H.C. Andersens saga om den Lilla Sjöjungfrun får spela en viktig roll i handlingen när Pohl kopplar samman den med Ariane. Som ni förstår går Ariane samma öde till mötes som den Lilla Sjöjungfrun. Men mer än så avslöjar jag inte!

En annan sak som överraskar mig och som jag älskar är karaktärerna. Romanen följer fyra karaktärer; Ella, Yuki, Rory samt Nani som alla är intressanta och unika på sitt sätt. Genom dem berör Pohl sexualitet, kön, ras och funktionsvariation. Ella (har OCD och ångest), Yuki (kommer från Japan och är asexuell), Rory (har kroniskt smärta och är demisexuell) och Nani (kommer från Hawaii och är queer). Varje karaktär har inre kamper, samtidigt som de tillsammans kämpar med att få svar om Arianes död. De inre kamperna och dynamiken mellan vännerna är kärnan i denna mystiska, gotiska och spännande berättelse. Jag älskar att Pohl, mitt i mysteriet, sagorna och intrigerna även lyckas utforska nyanserna av vänskap, sorg, identitet, trauman, frånvarande föräldrar och genusnormer. 

The Grimrose Girls är den sortens berättelse som (om jag ska dra en sagoparallell) låter sina taggiga och snåriga grenar fånga dig för att sedan inte släppa dig. Jag var fångad även om jag kanske tyckte att den blev lite ojämn i tempo. Jag upplevde nämligen början lite långdragen, men slutet litet förhastat. Synd, men samtidigt kan jag glädja mig åt att det kommer en bok till!

Slutsats

The Grimrose Girls är en uppfriskande och ambitiös bok med intressanta karaktärer. Den är rapp i sitt språk och perfekt läsning för hösten med sina mörka, gotiska och lite rysliga miljöer. Även om det är en uttalad ungdomsroman, tycker jag att alla borde läsa den för den diskuterar så många viktiga teman. Jag älskar att alla bokstäver i HBTQIA+ är representerade samt att Pohl nyanserar diskussionen om identitet och normer.