Melankolisk, vemodig men också hoppfull!
För några veckor sedan hamnade jag och min man i en livlig diskussion om Mumin. Jag råkade säga att jag aldrig hade tittat på Mumin och min man förfasades över detta. Då kunde jag i alla fall kontra med att jag hade läst en och en annan Muminbok. Närmare bestämt fyra stycken; Det osynliga barnet, Kometen kommer, Pappan och havet och nu senast Trollvinter. Och genom dem har jag förälskat mig i Tove Janssons karaktärer. Trollvinter är inget undantag. Tack Förlaget för att jag fick läsa och avnjuta den i fyrfärg!
