Zoulfa Katouhs debutroman Så länge citronträden växer är en berättelse om Syriens renaste skönhet och styrka, men också om krigets brutaliteter. Hur kommer det sig då att jag som inte tycker om att läsa om krig, valde att läsa den? Jag önskar att jag kunde säga något vettigt här, men den krassa sanningen är att jag drogs till dess vackra omslag. Och jag tackar B. Wahlström för att jag fick chansen att läsa, utan att egentligen veta så mycket om dess innehåll. Motsvarade bokens insida, dess utsida då? Den som läser vidare får se…