Långdragen, repetitiv men också stundtals fängslande!
I april 2022 läste jag Sarah Penners roman Giftmakerskan och jag kan säga att jag fullkomligt älskade den. Så det var inte jättekonstigt att jag ville läsa hennes andra roman Sällskapet så fort den kom ut. Tack vare Harper Collins kunde jag det. Men den tilltalade mig inte alls på samma sätt som Giftmakerskan. Och om du stannar kvar, ska jag förklara varför.
Frustrerande, helande och omöjlig att inte tycka om!
Ann-Catrin Mattssons bokserie Jordfödd har tagit läsare med storm. Serien utspelar sig i det turbulenta 1600-talets Europa, där krig, politiska intriger, makt, övernaturliga krafter, vänskap och kärlek som vandrar genom tid och rum vävs samman till en spännande berättelse.
När den tredje delen; Arvet från Öst hamnade i mina händer i slutet av maj, trodde jag att jag skulle slänga mig in i den direkt då det var så efterlängtad. Men någonting höll mig tillbaka. En rädsla av något slag. En rädsla att den magi och kärlek som jag har känt för de föregående två böckerna; Dotter av Jord samt Varsel i Natten, kanske inte skulle infinna sig. Att lågan som brann så starkt i de föregående böckerna snart skulle slockna, eller åtminstone falna. Därför dröjde det tre månader innan jag vågade mig på att läsa den…
Skrämmande, kvävande och smärtsam!
En juli-vecka 2022 läste jag Hamnet och förälskade mig i Maggie O’Farrells författarskap. Jag bestämde mig då för att läsa allt hon kom med. När jag såg att Sekwa skulle ge ut Lucrezias porträtt under 2023 visste jag att jag var tvungen att läsa. Trots att det var en smärtsam läsupplevelse är jag glad att jag läste den…
Mogen, mysig och underhållande!
Ända sedan jag slog igen Städerskan har jag saknat att umgås med Molly. Då visste jag inte om jag skulle få återse henne, men i somras fick jag veta att del två var på väg och då var jag salig. Äntligen skulle jag få umgås med och lära mig av Molly igen. Tack Albert Bonniersförlag för att jag fick äran att läsa och recensera denna pärla.
Hjärtskärande, djupt rörande och överraskande!
Jag läste Sambo på försök av Beth O’Leary för två år sedan och jag älskade den djupt, innerligt och fullkomligt. Därför var det inte så konstigt att jag ville läsa The No-Show när den gavs ut på svenska. Tack Printz för att jag fick chansen att avnjuta denna varma och hjärtskärande roman!
Förvirrande, tankeväckande och utmanande!
Jag minns att jag läste Egalias döttrar under min högstadietid och jag vill säga att jag tyckte den var rolig. Därför var jag glad när Modernista kom med en nyutgåva av den och att jag fick läsa. Som jag skrev har jag läst den en gång och tyckt om den, nu vid min omläsningen undrar jag om jag verkligen förstod den fullt ut i mina tonår…
Varm, rolig och helt, helt underbar!
Hösten 2022 var jag på Bokens Afton anordnad av bästa Dillbergs. En av författarna som var på besök var Emma Hamberg. Wow, vilken kvinna. Efter att ha fått lyssna på henne var jag helt frälst och kvällen slutade med att jag köpte hennes bok Je m’appelle Agneta. Och det bästa av allt; jag fick den signerad. Tidigt i våras, efter att ha hört så mycket gott om den, var det min tur att kliva in i Agnetas värld. En värld jag hade svårt att lämna…
Djup, varm och saffransdoftande!
Senaste boken jag läste av Callum Bloodworth lämnade lite att önska. Jag var inte helt såld och krävde mer! Callum har inte levererat några nya böcker så min önskan får dröja, men lyckligtvis hade jag hans Julakuten för ensamma hjärtan oläst i bokhyllan. Den har legat där sedan 26/12 -2022 och gottat till sig men nu blev det alltså dags att borra ner näsan i den.
Gedigen, informationsrik och detaljerad!
Mitt tredje val av de nominerade böckerna i kategorin Årets Svenska Fackbok blev Vakna, mitt folk! av Eva Ekselius. Det är en bok som jag inte hade hört talas om innan jag blev August-ambassadör. Men som jag nu är glad att jag fick chansen att läsa. Både som i egenskap av religionslärare och kvinna.
Rå, humoristisk och hjärtskärande!
Jag läser sällan biografier. Men Jennette McCurdys biografi Jag är glad att mamma dog fångade mitt intresse. Det kändes som den speglade mina två personligheter väl; Taylor Swift och Amy Winehouse. Den något mörka titeln talade till min inre Amy Winehouse och det söta och oskyldiga omslaget talade till min inre Taylor Swift. Tack Book Mark för att jag fick läsa.