Under 2021, efter att min kusin hade tipsat mig om den, läste jag The Girl Who Could Move Sh*t with Her Mind. Jag var helt salig. Och utmattad. Det kändes som att jag hade sprungit ett maraton, flera gånger om. Tempot i boken var högt och det gällde verkligen att hålla i sig i svängarna, annars kastades man omkull. Jackson Ford kan det där med att greppa tag i läsaren och jag visste att jag var såld. Jag visste att jag skulle läsa allt han skrev i fortsättningen. Ett år senare var jag äntligen redo att läsa fortsättningen på Teagan Frosts äventyr och nu tror jag att jag har lyckats samla mina tankar om den. Men jag ber om ursäkt redan innan. Ingenting jag skriver här kommer att göra den här boken rättvisa…