Djup, varm och saffransdoftande!
Senaste boken jag läste av Callum Bloodworth lämnade lite att önska. Jag var inte helt såld och krävde mer! Callum har inte levererat några nya böcker så min önskan får dröja, men lyckligtvis hade jag hans Julakuten för ensamma hjärtan oläst i bokhyllan. Den har legat där sedan 26/12 -2022 och gottat till sig men nu blev det alltså dags att borra ner näsan i den.
Charmig, varm och lite smått overklig!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Förra året läste jag min första julroman av Sarah Morgan Kristallklara nätter i juletid. Och i år läste jag min andra julroman av henne; Insnöade till jul som också blev årets sista bokklubbsbok. Tack Harper Collins för att jag fick läsa.
Julig, värmande och underfundig!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Min tredje och sista julroman för i år blev Sarah Morgans Kristallklara nätter i juletid. Tack Harper Collins för att jag fick läsa. Bilden har tyvärr ingenting med boken att göra, men jag tyckte att den var fin och jag hade ingen annan bild till den därför fick det fick bli såhär.
Trovärdig, mysig och oväntad!
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Igår publicerade jag den första julromanen för i år och nu är det alltså dags för den andra. Den här gången föll lotten på Olivia Reimhagens mysiga debutroman Julstämning uthyres. Tack Olivia och Seraf för att jag fick läsa och njuta av den, men framförallt för att jag fick bekanta mig med Lady Fluff.
Mysig, förutsägbar och charmig.
Jag har sedan barnsben älskat julfilmer. Det är något magiskt med att kunna sitta under en varm filt med en kopp varm choklad i handen samtidigt som den ena mysiga julfilmen efter den andra rullar på min skärm. Men nu inser jag att det finns ett scenario som kan vara snäppet bättre. Det när man ersätter julfilmer med julromaner istället. Jag har sedan förra julen längtat efter att att få sätta tänderna i en riktigt smörig och sockersöt julroman och nu var det alltså dags. Det blev en sockerchock deluxe med Kate Hewitts roman Jul vid världens ände. Tack Piratförlaget för att jag fick äran att läsa denna charmiga, men aningen förutsägbara roman.