Det fina med att vara en del av bokstagram är att man får vänner från hela världen. Bland dem finns det några författare och bland dem finns det några som låter mig läsa deras verk innan de har givits ut. Jag älskar att jag får vara en del av deras resa. Från idé till en färdig bok. Det är en enorm ära. Elizabeth Lyons roman Syndrome Affect är en sådan bok som jag fick läsa innan den hade givits ut. Och Idag är dagen här; idag finns den ute för alla andra att läsa också.
Syndrome Affect: Handlingen i korta drag
I Elizabeth Lyons roman Syndrome Affect möter vi Lola Montgomery; en omtänksam, vacker, osäker och ensam collagestudent med ett ovanligt tillstånd: Potters Syndrom. Ett tillstånd som ger henne ett svårt liv men också ett säreget utseende. Genom hela sin uppväxt har hon fått kämpa med sitt tillstånd. Att acceptera att hon inte är som andra, men mest har hon fått kämpa med att få andra att acceptera henne och hennes utseende. Det har inte varit lätt och folk har som oftast varit elaka mot henne. Men Lola har kämpat på. Nu går hon på collage och har accepterat att hon inte är typen som får vänner, även om hon inte förstår vad hon gör för fel.
Men så möter hon Clem, som blir hennes enda vän på collage. Clem verkar innerligt vilja få Lola att lämna sin ensamma bubbla och möta nya människor. När vi slängs in i handlingen har Clem bjudit in Lola till en utekväll och trots att Lola in i det sista är osäker på om det är rätt att följa med ut, vågar hon ta klivet ut i det okända. Ett kliv som kommer att påverka hela hennes tillvaro.
Denna kväll möter hon Theo, en av Clems vänner. Theo, eller Theodore Prescott, har inte bara utseendet, utan också ett hjärta av guld. Han är socialt accepterad och omtyckt av alla. Men något drar honom till Lola och denna kväll blir starten på, inte bara en kärlekshistoria, utan också en vänskap som Lola verkligen saknade i sitt liv. Theo blir klippan Lola kan stötta sig mot och han hjälper henne att växa. Att acceptera sig själv och komma till rätta med sin självkänsla. Men vad vore en historia utan några bakslag? I bakgrunden lurar nämligen folk som inte vill Lola väl. Vem kan hon egentligen lita på?
Syndrome Affect: Min läsupplevelse
Syndrome Affect är en snabbläst, annorlunda och lättsam historia. Det är en bladvändare och handlingen fångar mig som läsare; jag vill bara veta mer och helt plötsligt är boken utläst. Men det finns också stunder när jag tänker: Vänta lite nu…Vad hände nu? När hände detta? Vilket gör att jag tror att jag har missat viktiga detaljer och måste läsa om vissa sidor.
Tempot, känslorna och turerna går i en snabb fart och jag känner att jag snubblar runt likt Lola. Jag önskar att jag fick veta mer om varför Clem är som hon är. Eller vad som hände med Gertrude? Eller varför Jewel och Lola aldrig ses, utan bara konverserar via sms? Ett tag tror jag att Jewel bara fanns i Lolas tankar och inte på riktigt, eftersom deras vänskap endast utvecklas via sms.
Men bortsett från det ovan nämnda älskar jag i helhet den här romanen. Jag älskar verkligen allting med Lola. Hennes brister, komplex och säregenhet. Hennes mod, styrka och bestämdhet. Jag blir illa till mods när jag läser om hur människor i allmänhet och tjejer i synnerhet behandlar henne. Men jag älskar att se Lola utvecklas. Jag älskar också att Elizabeth, genom Lola, belyser Potters syndrom. Ett tillstånd jag inte kände till innan jag började läsa boken, men som jag nu vill veta mer om. Mest av allt älskar jag Lolas och Theos historia. Deras vänskap och kärlek till varandra är hjärtat i romanen och någonting jag kommer att bära med mig länge. Tack Elizabeth för att du introducerade dem för mig!
Och tack för att du utforskar ämnen som vänskap, identitet, trauman, frånvarande föräldrar och genusnormer i denna charmiga kärleksroman. Men också för att du lär läsaren vikten av att acceptera och älska sig själv.
Slutsats
Syndrome Affect är en uppfriskande, ömsint, mysig och lärorik historia med hög igenkänningsfaktor och många känslor. Den är rapp i sitt språk, har ett tilltalande innehåll och låter läsaren bekanta sig med den intressanta huvudkaraktären Lola. Det är perfekt läsning för dig som behöver någonting snabbläst och lättsamt. Även om romanen klassas som ”romance” kan den läsas av alla då Elizabeth väver in diskussioner om normer, funktionsvariation och viljan att passa in. Något vi alla är en del av. Nu ser jag fram emot kommande böcker av Elizabeth Lyon!