Spännande, nervkittlande och fängslande!
Då jag inte tycker om romantasy har jag inte brytt mig om att spana in Holly Blacks roman The cruel Prince. Jag har hela tiden trott att den är som A Court of-serien och att jag kommer att bli besviken. Men när Mius släppte den på svenska blev jag ändå nyfiken. Så, jag var glad att jag fick äran att läsa den… nå, föll den mig i smaken då, eller var den så som jag trodde?
Djup, lärorik och hjärtskärande!
Jag köpte Before Coffee Gets Cold på grund av dess vackra utsida och där blev det verkligen att utsidan gav insidan en chans, för jag tror inte att jag hade läst boken om jag inte hade fallit för omslaget. Tales from the Café eller Innan sanningen avslöjas som den heter på svenska tyckte jag inte var lika tillfredsställande när det kom till utsidan, då jag inte är ett fan av guld…
Men efter att ha läst den, kan jag säga att dess vackra insida har gett utsidan en särskild glans! Tack Akademius/Mius för att jag fick avnjuta den på svenska.
Långsam, njutbar och målande!
Lagom till halloween bestämde jag mig för att läsa Hanna Selins bok I ett hav av vargar. Den var med i den första bokboxen som jag fick från Seraf i våras och det var verkligen på tiden att jag läste den. Bokens vackra omslaget hade lockat på mig i flera månader men nu var det alltså äntligen dags att kliva in I Ett hav av vargar…
Ärlig, kvick och avslöjande!
Egentligen har jag aldrig haft någon djup relation till Friends. Jag såg inte serien när den var som mest populär och jag har inte heller sett om den flera gånger som andra. Jag skulle ljuga om jag sa att den har påverkat mig på något drastiskt sätt. Men jag har sett den en gång i hela sin helhet och jag har gillat den. Därför var det inte konstigt att jag ville läsa Matthew Perrys memoar Vänner, kärlekar och det där fruktansvärda när den släpptes på svenska. Tack Textat Bokförlag för att ni gav mig chansen!
Målande, fängslande och magisk!
Det fina med att vara en del av bookstagram är alla fantastiska människor man träffar. En av dem första som jag träffade var Kristina Dowling. En sprudlande person som skiner lika starkt som solen. Snacka om att jag blev förvånad när hennes första bok fick titeln Eira Martel – Flickan av mörket?! Men ja, även solen har sina fläckar :). Jag har i två års tid velat läsa den, men det var inte förrän Eira Martell – Grimoarens hemlighet kom ut som jag faktiskt gav de båda böckerna en chans.
Sent, jag vet, men det heter ju bättre sent än aldrig. Och jag kan säga att jag är glad att jag väntade. Jag vet inte riktigt vad jag hade tagit mig till om jag hade läst första delen när den kom ut och sedan fått vänta TVÅ år innan fortsättningen. Nu läste jag del 2 direkt efter del 1 och jag är glad för det. Då böckerna är sammanlänkade har jag bestämt att min recension kommer att handla om Eira Martell 1 och 2.
Charmig, värmande och lagom!
Jag har kanske skrivit det innan men jag kommer att skriva det igen. Jag är så otroligt tacksam för att ha varit en av Serafs ambassadörer för i år. Genom uppdraget har jag fått läsa flera romaner som jag kanske inte hade läst annars och på så sätt också bekantat mig med nya författare. Jordgubbste och chokladdoppade maränger är min första bok av Ida Fryklund, men troligtvis kommer det inte bli den sista…
Mörk, blodig och stämningsfull!
En av de första personerna jag började följa när jag startade min bokstagram var Stina Rundqvist. Då visste jag inte att hon hade en bok på gång. Nu, tre år senare har jag haft äran att läsa hennes debutroman Näcken…
Välskriven, beckmörk och paralyserande!
En av de första personerna som jag började följa när jag startade min bokstagram var Christina Öhman. Hon höll då på att skriva sin debutroman om kråkan, allas vår favoritkaraktär. Jag fastnade direkt för kråkan och visste att jag ville veta mer om henne. Sedan dess har jag följt hennes resa genom Under-serien. Här kan ni läsa mina recensioner av Under svart himmel och Under mörk jord. Men nu kommer en recension om den tredje och sista delen…
Provocerande, obehaglig men ändå läsvärd!
Det här var min andra bekantskap med den högt hyllade R. F. Kuang. Jag har tidigare i år läst Babel av henne och nu var det dags för Yellowface. Tack Albert Bonniers Förlag för att jag fick chansen att läsa den på svenska och tack bokklubben för att ni ville ge Kuang en ny chans efter att Babel hade gett oss blandade läsupplevelser.
Fängslande, klaustrofobisk och ångestframkallande!
I somras fick jag äran att förhandsläsa Elina Kangas kortroman Springor av mörker. I veckan gav Seraf ut den och nu finns den alltså för allmänheten att läsa. Även om boken inte är längre än 107 sidor, hinner Elina skrämma slag på sin läsare både en och fem gånger…