Varm, motiverande och fantasifull!
28 april 2022 fyllde Wilma Sjökvist debutroman Elementens hjärta ett år. För att fira det anordnade Wilma en tävling och jag vann! Ja det är sant! Det var en lycklig dag! Jag har under mitt år på bokstagram aldrig läst en negativ recension om den här fantastiskt vackra boken. Det bådade alltså gott. Nu med facit i hand inser jag att jag kanske inte var rätt läsare för den. Eller var det kanske vid fel tidpunkt jag läste den…
Varm, trovärdig och somrig!
Caroline Möllesands debutroman Sommarvindar och sanningar är första delen i feelgood-serien “Öland i våra hjärtan” (WAPI). Det här är verkligen “svensk sommar” förpackad i en bok och jag kan inte längta mer efter kommande böcker i serien.
Tack snälla Caroline för att du har låtit mig vara en del av din fantastiska resa och för att du litade på mitt omdöme när det gäller att läsa och recensera din debutroman. Det har varit ett sant nöje!
Säker, käck och behagande!
För tre år sedan läste jag Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och jag älskade den. Jag hade sett serien innan men boken tog mig ändå med storm. Jag förälskade mig i Offred som karaktär, men mest förälskade jag mig i det poetiska språket och den intima stilen. Trots att jag hade sett serien var boken för mig som att gå på skattjakt. Jag blev överraskad av de enorma känslorna och grymheterna som gömde sig i boken. Men mest överraskades jag av obehaget som kröp sig inpå mig, klaustrofobiskt. Romanens kraft låg verkligen i dess intima porträtt av maktlöshet. År 1985 när Atwood skrev den här romanen, skildrade hon en avlägsen framtid; men för tre år sedan när jag läste den, kändes det som jag befann mig mitt i Gilead.
När jag hörde att Atwood skulle släppa uppföljaren Gileads döttrar, 34 år efter föregångaren, var jag skeptisk. Varför är det nödvändigt undrade jag, men samtidigt var jag otroligt nyfiken på den. Nu har jag läst den och ska försöka ge er mina tankar om den…
Djup, levande och fängslande!
I år, 25 år efter att J.K. Rowling gav ut boken Harry Potter and the Philosopher’s stone och 15 år efter att jag läste den för första gången, har jag dock bestämt mig för att jag ska läsa ut serien om Harry Potter; pojken som överlevde… Min recension av den första boken hittar du här. Men nu är det dags att försöka få ner mina tankar om den andra boken i serien. Jag tackar fantastiska Karolina för att hon vill kompisläsa och diskutera den med mig!
Djupsvart, sällsynt och skarp!
Förra våren läste jag första delen av Janakippo-sviten av Karin Smirnoff. Den recensionen finner du här. Som du kan se var jag lyrisk över den första boken men ville vänta med läsningen av resterande delar. Jag behövde vila från mörkret och melankolin som boken omgav mig med. Nu, ett år senare, har jag läst den andra delen; Vi for upp med mor och innan året är slut hoppas jag att den tredje delen; Sen for jag hem, också är utläst.
Varm, hjärtskärande och innerlig!
Nu ska jag Berätta tre saker:
Tack Callum Bloodworth och Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret av Berätta tre saker!
Bländande, rörande och meningsfull!
Jag har haft svårt att sätta ord på Matt Haigs bok Midnattsbiblioteket och de känslorna som jag kände när jag läste den. Nu när jag skriver den här recensionen slår det mig att jag inte har ord bra nog att beskriva hur bra jag tycker att den här boken är. Kort och gott skulle jag kunna säga; det går inte att beskriva Midnattsbiblioteket, du måste uppleva den. Men för rättvisans skull ska jag försöka ge er en mer utvecklad tanke… så håll ut med mig.
”Mellan liv och död finns det ett bibliotek, sa hon. Och i det biblioteket fortsätter hyllorna i evighet. Varje bok ger dig möjligheten att prova ett annat liv som du kunde ha levt. Skulle du ha gjort något annorlunda om du fick chansen att göra ogjort det du ångrar?
Matt Haig, Midnattsbiblioteket, 2020:45
Isande, klaustrofobisk och ångestladdad!
Jag minns första gången jag såg Sarah Pearses roman Sanatoriet flimra förbi i mitt Instagram-flöde. Det var från Reesesbookclub och jag kände genast att jag villa läsa den. Efter det har det bara eskalerat och mitt sug efter att få läsa den har bara ökat, därför var jag extra glad när den översattes till svenska och Bokfabriken skickade ett recensionsexemplar till mig.
Ångestladdad, avskalad och mörk!
Vi vänder vågorna är en roman om vänskap, svek, fantasier och mystiska försvinnanden. Den handlar om livet och många av de problem som uppstår i tonåren: nyupptäckt sexualitet, en oförstående vuxenvärld, grupptryck, brutna vänskapsband, skvaller och identitetssökande. Vida för dig, som läsare, utan omsvep in i Eulabees värld, där ingenting längre är vad det brukade vara.
