Rolig, smart men ganska lik Kärlekshypotesen!
I januari 2024 läste jag Ali Hazelwoods debutroman Kärlekshypotesen som Modernista hade gett ut på svenska. Efter det fick jag mersmak för Ali Hazelwood. Och jag var lycklig när Modernista släppte Kärlek på hjärnan på svenska. En bok fylld av vetenskap, humor, vassa repliker och spänning mellan huvudpersonerna…
Kärlek på hjärnan: Handlingen i korta drag
Ali Hazelwood har gjort sig känd för sina charmiga, nördiga och akademiskt präglade kärlekshistorier och Kärlek på hjärnan är inget undantag! Med en blandning av vass humor, slow-burn-romantik och en rejäl dos vetenskaplig jargong bjuder Hazelwood på ännu en berättelse om två briljanta hjärnor; Bee Könogwasser och Levi Ward.
Bee är en passionerad neuroforskare och en ännu större beundrare av Marie Curie. Hennes livsmotto är frågan; Vad skulle Marie Curie göra? Denna fråga har tagit henne långt i den mansdominerande forskarvärlden. Och om NASA hade erbjudit Marie att leda ett neurovetenskapligt projekt är Bee övertygad om att hon skulle ha tackat ja direkt. Å andra sidan behövde den moderna fysikens moder aldrig samarbeta med Levi Ward…
Visst, Levi är attraktiv – lång, mörk och stilig – men ända sedan deras universitetstid har det stått klart att han föraktar Bee. Varje gång han tittar på henne är det som att hon är en irriterande fluga han helst vill vifta bort. Och nu ska de alltså jobba ihop..
När viktiga mail försvinner, utrustning saknas, projektets framtid hotas och resten av teamet ignorerar henne, bestämmer sig Bee för att konfrontera sin ärkefiende. Men då händer något oväntat. Levi visar sig stå på hennes sida och ju mer hon lär känna honom, desto bättre börjar hon tycka om honom. Plötsligt drar hjärnan och hjärtat åt olika håll. Och när det gäller kärlek finns det bara en fråga som verkligen betyder något: Vad ska Bee Königswasser göra?
Kärlek på hjärnan: Min läsupplevelse
Alla dessa TikTok-sensationer som omger mig och då har jag inte ens TikTok. Kärlek på hjärnan, precis som Kärlekshypotesen, är otroligt förutsägbar. Dessutom följer den samma mönster. Det råder ingen tvekan om att Ali Hazelwood har hittat sin stil: den lilla, udda, smått kaotiska, bubblande och unika hjältinnan möter den långa, mörka, buttra, extremt kompetenta och tystlåtna hjälten som i hemlighet är hopplöst förälskad i henne. Men ärligt talat, vad gör det? När det är charmigt, underhållande och beroendeframkallande i övrigt, är det svårt att klaga.
Precis som i Kärlekshypotesen lyfter Ali Hazelwood även här temat sexism inom forskarvärden. Bee, som är en ung kvinna i en mansdominerad bransch, tvingas ständigt kämpa för att bli tagen på allvar. Hon osynliggörs, ifrågasätts och stöter ofta på motstånd; inte för att hon saknar kompetens, utan för att hon inte passar in i den traditionella bilden av en vetenskapsman. Skildringen av akademins hierarkier och den ofta giftiga miljön inom forskarvärlden känns både träffsäker och relevant.
Trots förutsägbarheten hade jag en riktigt rolig läsupplevelse. Jag klickar direkt med Bee.; kanske för att hon älskar katter lika mycket som jag. Men också för att hon är rapp, kvick och har en humor som får mig att skratta högt flera gånger. Och det är just den kombinationen av humor och galen kemi mellan karaktärerna som gör boken värd att läsa. Dessutom finns det en hel del nördiga vetenskapsreferenser och popkulturella blinkningar att njuta av. Så jag antar att jag också har hittat min stil!
Slutsats
Kärlek på hjärnan är en charmig och underhållande romantisk komedi med smarta vetenskapsreferenser, träffsäker humor och en lagom dos allvar. Visst, den påminner mycket om Kärlekshypotesen men den har också en annan typ av humor. Dessutom finner jag Bee mer relaterbar än Olive. Om du är sugen på något smart men lättsmält; då bör du läsa denna.