Spännande, oväntad och mörk!
Låt mig presentera Adamsson & Löfgrens efterlängtade spänningsroman; Handlöst fall. Jag var en av dem, som vid sidan av Lukas och Sofia, längtade enormt mycket efter att den skulle äntra scenen. Och det kändes högtidligt varje gång jag skulle läsa i den. Men nu är frågan om den motsvarade mina förväntningar?! Läs vidare och se efter själv…
Handlöst fall: Handlingen i korta drag
Handlöst fall är första boken i Monte Carlo-sviten. I den får vi följa, och bekanta oss med, två karaktärer: Joakim Törnström och Jenna Roth.
Joakim är en driven man som genom sitt liv har gjort tveksamma val. Men just nu lyser stjärnorna lite starkare på honom och allting går hans väg. Han driver svartklubben Monte Carlo, och har träffat Ewa. Men mycket vill ha mera, heter det ju. Trots att Monte Carlo går bra, vill Joakim mer och har siktet inställt på att utvidga sitt territorium. Kan kärleken till Ewa få honom att nöja sig, eller är det kanske på tok för sent?!
Jenna Roth är polis och brinner för initiativet Hartassen, polisens tvärfunktionella anti-gambling-satsning. Hon vill stoppa svartklubbarna, kosta vad det vill. Kanske vill hon begrava sig i arbete för att inte behöver hantera sina egna känslor?! Och när en kvinna handlöst faller ut från ett fönster är Jenna bestämd. Hon ska sätta dit den skyldige!
Då svartklubbarna är den gemensamma nämnaren för de båda karaktärerna förstår vi som läsare att deras vägar kommer att korsas och deras öden vävas samman.
Handlöst fall: Min läsupplevelse
Jag får, som alla andra, börja med att säga; Vilken debut! Trots att ingen av författarna är debutant, debuterar de som författarduo. Och vilken duo de är! Det känns verkligen som att vi får det bästa av två världar. En dos av Sofias känsla för språket och en dos av Lukas expertis inom pokerspel. Trots att jag inte kan ett dyft om poker och svartklubbar, kan jag luta mig tillbaka och känna mig trygg. Sofia och Lukas anstränger sig verkligen för att läsaren ska känna sig trygg och hemma i en miljö som de kanske, eller ska jag säga förhoppningsvis, inte är vana att vistas i.
Så fort jag öppnar boken, kastas jag från min soffa i Kalmar, in i Stockholms undre värld. Jag sitter vid pokerborden och observerar udda och fascinerande karaktärer. Jag känner Sälens svettlukt och hör hans upphetsning när han hånar sina motståndare och är en allmänt dålig vinnare. Det är underhållande och fartfyllt. Men också hotfullt och min puls skenar. De levande och trovärdiga miljöerna gör verkligen att jag läsare känner mig delaktig i berättelsen och det förhöjer läsupplevelsen.
Jag önskar dock att jag hade fått komma karaktärerna lite, lite närmare. För mig är närheten till karaktärerna jätteviktig och jag vill känna att de stannar med mig, på ett eller annat sätt, när boken är utläst. I Handlöst fall kommer jag varken karaktärerna i allmänhet eller huvudkaraktärerna i synnerhet tillräckligt nära och det är synd. Dessutom har jag lite svårt för serberna i boken. Eller inte serberna i sig, men deras namn. Zivko, Aleksej och Nadya är inte serbiska namn. Aleksej är mer ett ryskt namn, medan Zivko och Nadya hade stavats: Živko och Nadja. Fråga experten (pekar på mig själv) nästa gång. Jag hjälper mer än gärna till 😀
Slutsats
Handlöst fall är en välskriven, spännande och oväntad roman om den mörka undre världen. En värld som jag inte visste så mycket om innan jag började läsa. Tack vare författarduons ansträngningar till att få läsaren att känna sig trygg i denna värld, det rappa språket och de detaljrika miljöbeskrivningar blir läsupplevelsen otroligt stark. Nästintill nagelbitande-stark. Trots att jag inte riktigt kände att jag kom karaktärerna nära, längtar jag efter bok två och hoppas att jag tillåts komma in under skinnet på dem i den istället. Motsvarade den mina förväntningar då? Oja, med råge!