Nej, nej och absolut nej!
Varje gång jag går in på bokstagram möts jag av någon av Tessa Baileys romaner. Romaner med sina tecknade, fluffiga och charmiga omslag. Romaner som skriker rom-com och därmed skriker till mig att jag ska läsa dem. I somras läste jag Det hände en sommar och var oerhört besviken, men när jag såg att Window Shopping skulle släppas på svenska kände jag att jag ville ge Tessa Bailey en chans till…
Fönstershopping: Handlingen i korta drag
I Tessa Baileys ”julroman” Fönstershopping följer vi Stella och Aiden. Stella har precis flyttat till New York för att försöka börja om efter fyra år i fängelset. När vi möter henne, två veckor innan jul, drömmer hon om att arbeta som fönsterdekoratör. Över hela Manhattan är skyltfönstren inredda i rött och grönt satin. Hon står ensam framför det exklusiva och berömda varuhuset Vivant och fasas över deras skyltfönster när en kille plötsligt ber om hennes åsikt. Stella som är oförmögen att ljuga svarar att det snarare är så att kunderna blir avskräckta när de ser det, än de blir sugna på att gå in. Denna konversation blir starten för det nya livet men också Stellas chans att förverkliga sin dröm. Men kan hon verkligen hoppas på en ny chans?
Aiden är den enorma, långa mannen med det breda leendet och de färglada flugorna. Han är Vivants ägare och han kan inte sluta tänka på tjejen som han träffade utanför varuhuset. Hon som både kritiserade varuhusets skyltfönster och himlade med ögonen åt honom flera gånger under deras korta möte. När han får in en mapp med Sökande till tjänsten som fönsterdekoratör kan han inte låta bli att hoppas att hon är en av de sökande. Det är hon; men bland de utsållade på grund av att hon har suttit i fängelse de senaste fyra åren. Men Aiden är en sann optimist och tror att alla förtjänar en andra chans. Speciellt tjejen med halvleendet!
Trots olikheterna mellan Stella och Aiden, flammar en eldig attraktion upp mellan dem. Men då måste Stella påminna sig själv om att lyckliga slut inte är för henne…
Fönstershopping: Min läsupplevelse
Vad jag ville ha och hoppades att få av Fönstershopping, var en riktigt söt julroman med inslag av kärlek och doft av kanel. Det jag fick var två kåta huvudkaraktärer och en historia som förutom att den utspelar sig runt jul och karaktärerna nämner ordet gran ett par gånger, inte alls har med julen att göra. På riktigt?! Varför marknadsförs den som en julroman? Och varför kallar man detta romance? Den borde snarare marknadsföras för det den är; en porroman. Eller som en kollega sa: Pornmance.
Jag kände att hela syftet var att göra allt oerhört sexuellt när det inte behövde vara det. Visst fanns det stunder då karaktärerna kunde växa och utvecklas, men Bailey tog aldrig chansen. Istället lät hon sina karaktärer förstöra möjligheterna med opassande och besvärliga sexuella kommentarer eller framtvingade sexscener. Större delen av den här boken var extremt grafiskt och pornografisk att jag ville försvinna från jordens yta, alternativt få boken att göra det. Jag menar meningar som dessa ”Min k*k tjocknar snabbare än en redning som vispats på hög värme” är inte att leka med. Man vet fan inte om man ska skratta eller gråta.
Precis som den obefintliga handlingen är karaktärerna så ointressanta och oinspirerande. De är så störande endimensionella och alla deras tankar är repetitiva och inslagna på en enda sak. SEX. Varenda tanke handlar om sex. Och när de inte tänker på sex; ja, då har de sex. Överallt. Eller nej, inte i skyltfönstret. Det är ju heligt och helt perfekt eftersom Stella är en naturbegåvning! Ja, ni hör ju… Fönstershopping och Tessa Bailey är verkligen ingenting för mig.
Slutsats
Gillar du porr i bokformat ska du läsa Fönstershopping. Annars tycker jag inte att du ska slösa tiden på den när det finns så mycket bättre böcker. Tack Harper Love för att jag fick läsa men jag får dumpa Tessa Bailey nu, en gång för alla!