Smörig, pinsam och platt!
Flawless av Elsie Silver är ännu en populär bok som jag inte borde ha läst. Men här sitter jag och försöker skriva några vettiga tankar om den. När ska jag lära mig?
Den här serien (Chestnut Springs) har varit överallt på sistone. Och efter att ha läst Ett litet liv kände jag för något lättare, men det här var… ja, läs vidare och se!
Flawless: Handlingen i korta drag
I Flawless följer vi Rhett Eaton och Summer Hamilton. Rhett, en tjurryttare vars kropp har börjat ge upp. Medan han har satt sitt liv på spel i över ett decennium, börjar värk och smärta att slita på honom. Men det är ingen som märker för att han är arrogant och kaxig. Så när en olycklig PR-situation sätter hans karriär på spel är Rhett frustrerad och förbittrad. Saker och ting blir inte bättre när hans agent, Kip, kräver att Rhett fixar till sin image för att på så sätt rädda sin karriär. Kip skickar därför sin dotter Summer, nyexaminerad jurist och nyligen anställd på agentföretaget, för att vara ”barnvakt” åt Rhett.
Summers uppgift blir alltså att i två månader, inför den stora tävlingen, hålla Rhett på rätt bana. Men Rhett är inte som Summer förväntade sig, och det dröjer inte länge innan hon får se den riktiga mannen som lever under den kaxiga attityden…
Baksidetext (bara för att det är så dumt)
Reglerna var enkla.
Håll mina händer borta från hans dotter…
Men nu är jag fast med henne. Det finns bara en säng. Och ja, regler är gjorda för att brytas.
Jag är guldpojken inom professionell tjurridning. Jag var det i alla fall, innan allt blev för mycket.
Nu säger min agent att jag måste fixa min image, så jag är fast med hans dotter resten av säsongen som min ”heltidsövervakare”.
Men jag behöver ingen jävla barnvakt, speciellt en med tighta jeans, ett sexigt leende och en mun som går i ett… En mun jag inte kan sluta tänka på.
Hon säger att det här inte betyder något.
Jag säger att det här betyder allt.
Hon säger att det finns gränser vi inte bör överskrida. Att mitt rykte inte tål mer stryk – och det gör inte heller hennes skadade hjärta.
Jag säger att jag ska stjäla den ändå.
Flawless: Min läsupplevelse
Jag måste ha varit på en väldigt dålig plats mentalt efter Ett litet liv att jag trodde att Flawless skulle rädda mig. För tro mig, jag har hört och läst så mycket gott om den här serien. Och ja, förutom de otroligt opassande konversationerna Kip (far) och Summer (dotter) har om Rhett, är den ganska underhållande de första 100 till 150 sidorna. Men sedan vill jag krypa ur mitt eget skinn och utplånas. Det är smörigt, sliskigt och smärtsamt.
Jag fastnar inte för någon av karaktärerna. Summer hade kunnat vara spännande men hon reduceras bara till en propp som ska täppa igen Rhetts sexuella drift. Och Rhett som hela tiden säger att han är en gentleman, men nu ska sluta vara det. När är han en gentleman? Istället beter han sig rakt genom hela boken som en hormonstinn 16-åring. Alltså vad är det med alla romance-författare som låser in tonåringar som precis upptäckt vad de kan göra med sina könsorgan, i vuxna mäns kroppar? Okej, vi fattar. Du har en k*k som blir hård i stort sett hela tiden. I tid och otid. Lyckligtvis tar det ett tag för Summer och Rhett att komma till sexstadiet, men när det väl gör det, då tappar jag intresset. Och det sista kapitlet? Varför fanns det med ens? Tillför absolut ingenting till någonting.
Sedan måste jag bara kommentera namnen. Kip, Rhett, Cabe, Beau, Willa, Summer och Winter. Jag, dör. Och just det. Summer är precis som sommaren; varm, mild och ljuvlig. Medan hennes syster Winter är en kall bitch. Så klart att det är så!
Summa summarum; Flawless är precis så förutsägbar som alla andra romances jag har läst. Jag har egentligen inte problem med det förutsägbara, men det här var liksom smörig förutsägbart att jag gick upp några kilon. Men hej, jag läste ut den på en dag. Det måste väl ändå betyda något?
Slutsats
Flawless är en snabbläst (tack och lov) roman om en sex, förlåt… kärlek?! ”Woman, I’m wiping you with a hot washcloth after sex. That’s how much I love you”. Ja, det säger allt! Tack och hej!