Då jag inte tycker om romantasy har jag inte brytt mig om att spana in Holly Blacks roman The cruel Prince. Jag har hela tiden trott att den är som A Court of-serien och att jag kommer att bli besviken. Men när Mius släppte den på svenska blev jag ändå nyfiken. Så, jag var glad att jag fick äran att läsa den… nå, föll den mig i smaken då, eller var den så som jag trodde?
Den grymme prinsen: Handlingen i korta drag
Den grymme prinsen är den första boken i Luftens folk-trilogin. I berättelsen följer vi Jude Duarte.
När Jude är sju år gamla blir hennes föräldrar brutalt mördade. Hon och hennes två systrar tvingas flytta till älvafolkets rike, trots deras dödlighet. Tio år senare längtar Jude efter att bli accepterad och höra hemma där. Men älvorna ser ner på människor och Jude möter ständigt förakt och fientlighet från dem. Hon blir ofta förlöjligad för sitt ursprung. Värst är prins Cardan, den yngste sonen till rikets kung. Han gör allt för att plåga henne och påminna henne att hon inte hör hemma här. Relationen mellan Jude och Cardan är fylld av spänning och fientlighet. Men också någonting mer.
För att vinna acceptans både hos Cardan och i riket, måste Jude vinna sin plats vid hovet. Men det betyder också att hon måste trotsa Cardan och vara beredd att möta följderna. Allt eftersom historien fortskrider dras Jude allt djupare in i intriger och farliga maktspel. När landet hotas av inbördeskrig måste Jude riskera sitt liv i en livsfarlig allians för att skydda sina systrar och rädda hela riket.
Den grymme prinsen: Min läsupplevelse
”Vakta ditt dödliga hjärta.”
Den grymme prinsen är en berättelse om mod, kärlek, svek och överlevnad. Men det är också en berättelse om personlig utveckling, där karaktärerna utmanas att växa, både enskilt och tillsammans. Här finns allt. Ett uppslukande och högt tempo, action, kärlek, komplexa och intressanta karaktärer, moraliskt gråa beslut, grymma men vackra älvor, starka kvinnliga karaktärer, begär, svek, lust och maktspel.
Den grymme prinsen är precis det jag hoppades att A court of-serien skulle vara. Till skillnad från Feyre är Jude inte perfekt i allt hon gör. Trots att Jude är dödlig försöker hon höja sig över sina begränsningar och göra anspråk på kontroll i en värld som försöker underkuva henne. Hennes beslutsamhet att övervinna sin mänskliga svaghet och hennes ambitioner gör henne till en fascinerande och inspirerande karaktär. Hon är driven, hänsynslös och ibland kallt strategisk. Jude, till skillnad från Feyre får inte allting serverat, utan kämpar för det hon vill ha. Det är därför jag hejar på henne genom hela romanen.
Likaså är det med prins Cardan. Till en början förkroppsligar han grymhet och arrogans. Men när berättelsen fortskrider avslöjar hans karaktär skikt av sårbarhet och komplexitet, särskilt i hans ansträngda förhållande till sin familj. Det gör att han varken är helt igenom ond eller helt igenom god och det passar perfekt med Judes karaktär.
En annan sak jag ogillade med A court of – serien var alla sexscenerna. Jag vet att många uppskattar det, men jag förstår det inte. Hälften av gångerna sitter jag som ett frågetecken och funderar på om sexet verkligen är nödvändigt. Men Holly Black visar att man kan bygga en sensuell historia om lust och kärlek, utan att fylla den med oändliga och onödiga sexscener. Faktum är att jag känner starkare kärlek mellan Jude och Cardan efter en bok än jag kände mellan Feyre och Rhysand efter fem böcker. Halleluja! Det visar Blacks skicklighet som författare.
Slutsats
Den grymme prinsen är en fängslande och sensuell historia om makt, lojalitet, överlevnad, kärlek och mod. Det är en förtrollande berättelse om älvvärlden. Precis som älvorna i boken, har Den grymme Prinsen (som bok) en vacker utsida, men är grym, brutal och girig på insidan. Med en vacker värld, en elak hjältinna och en grym prins fångade Holly Black mig på första sidan och höll mig fångad till sista sidan. Nu ser jag verkligen framemot Den onde kungen…