Stark, rörande och helt jäkla fantastisk!
Lauren Roberts bok Powerless var en av de bästa böckerna jag hade läst under 2024, om inte DEN bästa. Så när Reckless, del två i serien, kom på svenska visste jag att jag ville läsa den direkt. Tack vare Mius fick jag det och jag kan säga att min fruktan för att jag skulle bli besviken var helt obefogad…
Välskriven, fängslande och så jäkla bra!
Vill ni veta en sak? Mius/Akademius har bidragit med några av mina största favoriter under 2024 och Lauren Roberts Powerless var inget undantag. Jag lät mig verkligen svepas med i denna nervkittlande fantasybok som, ganska förståeligt, har tagit världen med storm.
Hjärtskärande, vacker och gripande!
2022 läste jag min första bok av Colleen Hoover; Det slutar med oss. Eftersom läsupplevelsen var ganska sval, var jag osäker på om jag skulle ge henne och hennes böcker fler chanser. Men tack och lov kunde jag inte motstå hypen och sedan dess har jag plöjt igenom flera av hennes böcker. All your Perfects, Verity, Ångrar dig och Glashjärtan.
Den senaste boken jag läste var Hopplös och jag måste tacka Modernista för att de skickade boken till mig utan att jag hade bett om den. Från början hade jag faktiskt inte planerat att läsa den, men jag är glad att jag fick hem den och gav den en chans. Nu kan jag väl ändå kalla mig Colleen Hoover-frälst!
Magisk, vacker och levande!
Jag vill börja den här recensionen med en liten reflektion som fick mig att fnittra lite; jag har nu läst två böcker av Caroline Hurtig – Den röda falken och nu Röda spår i snö. Ser ni ett tema?
Hursomhelst, som en av Serafs ambassadörer, har jag haft äran att förhandsläsa Röda spår i snö. Här kommer mina tankar om boken.
Kuslig, oroande och rysligt bra!
Vad skulle jag ta mig till utan Modernista ? Hur många av mina femmor kommer inte från deras utgivning? Jag är så tacksam att jag fick läsa och recensera Freida McFaddens omtalade thriller Hembiträdet, för med den hittade jag en ny favorit…
Spännande, nervkittlande och fängslande!
Då jag inte tycker om romantasy har jag inte brytt mig om att spana in Holly Blacks roman The cruel Prince. Jag har hela tiden trott att den är som A Court of-serien och att jag kommer att bli besviken. Men när Mius släppte den på svenska blev jag ändå nyfiken. Så, jag var glad att jag fick äran att läsa den… nå, föll den mig i smaken då, eller var den så som jag trodde?
Långdragen, repetitiv men också stundtals fängslande!
I april 2022 läste jag Sarah Penners roman Giftmakerskan och jag kan säga att jag fullkomligt älskade den. Så det var inte jättekonstigt att jag ville läsa hennes andra roman Sällskapet så fort den kom ut. Tack vare Harper Collins kunde jag det. Men den tilltalade mig inte alls på samma sätt som Giftmakerskan. Och om du stannar kvar, ska jag förklara varför.
Nagelbitande, nervkittlande och överraskande!
Varje gång jag läser en thriller undrar jag varför jag inte läser mer av den genren, då jag sällan ogillar dem och Riley Sagers roman Hon som blev kvar är inget undantag.
Amerikanerna har hyllat Riley Sager, men svenskarna verkar inte riktigt ha förstått grejen med honom. Tills nu. Och det är tack vare Sofia på LavanderLit. Jag är så otroligt glad att hon introducerade Sagers bok The Only one left, för de svenska läsarna. Den har hyllats för sin stämningsfulla inramning samt sin invecklande och överraskande handling. Jag, som faller för böckernas utsida i första hand, älskar att Sofia har behållit originalomslaget. De sprejade kanterna är också godis för ögat. Men romanens insida är ändå det bästa…
Tack fina Emma för att du ville kompisläsa den här med mig!
Kylig, ångestframkallande och snabbläst!
Amy McCullochs roman Andnöd var en överraskningspost från Modernista. Det är kanske ingen bok jag själv hade valt att läsa men när man får ett recensionsexemplar. Ja, då läser man. Men vad tycker jag då?
