Hjärtevärmande, uppfriskande och udda!
Jag har aldrig innan läst någonting av Beth O’Leary men efter att bästa Josie rekommenderade mig att läsa The Flatshare, kunde jag inte annat än att ta mig an utmaningen. Nu när jag har läst Sambo på försök (The Flatshare) vill jag ingenting annat än att plöja igenom alla hennes romaner. Nu är frågan vem det är som är drottningen av feel-good: O’Leary eller McFarlane?
Varm, trovärdig och somrig!
Caroline Möllesands debutroman Sommarvindar och sanningar är första delen i feelgood-serien “Öland i våra hjärtan” (WAPI). Det här är verkligen “svensk sommar” förpackad i en bok och jag kan inte längta mer efter kommande böcker i serien.
Tack snälla Caroline för att du har låtit mig vara en del av din fantastiska resa och för att du litade på mitt omdöme när det gäller att läsa och recensera din debutroman. Det har varit ett sant nöje!
Säker, käck och behagande!
För tre år sedan läste jag Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och jag älskade den. Jag hade sett serien innan men boken tog mig ändå med storm. Jag förälskade mig i Offred som karaktär, men mest förälskade jag mig i det poetiska språket och den intima stilen. Trots att jag hade sett serien var boken för mig som att gå på skattjakt. Jag blev överraskad av de enorma känslorna och grymheterna som gömde sig i boken. Men mest överraskades jag av obehaget som kröp sig inpå mig, klaustrofobiskt. Romanens kraft låg verkligen i dess intima porträtt av maktlöshet. År 1985 när Atwood skrev den här romanen, skildrade hon en avlägsen framtid; men för tre år sedan när jag läste den, kändes det som jag befann mig mitt i Gilead.
När jag hörde att Atwood skulle släppa uppföljaren Gileads döttrar, 34 år efter föregångaren, var jag skeptisk. Varför är det nödvändigt undrade jag, men samtidigt var jag otroligt nyfiken på den. Nu har jag läst den och ska försöka ge er mina tankar om den…
Djupsvart, sällsynt och skarp!
Förra våren läste jag första delen av Janakippo-sviten av Karin Smirnoff. Den recensionen finner du här. Som du kan se var jag lyrisk över den första boken men ville vänta med läsningen av resterande delar. Jag behövde vila från mörkret och melankolin som boken omgav mig med. Nu, ett år senare, har jag läst den andra delen; Vi for upp med mor och innan året är slut hoppas jag att den tredje delen; Sen for jag hem, också är utläst.
Varm, hjärtskärande och innerlig!
Nu ska jag Berätta tre saker:
Tack Callum Bloodworth och Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret av Berätta tre saker!
Bländande, rörande och meningsfull!
Jag har haft svårt att sätta ord på Matt Haigs bok Midnattsbiblioteket och de känslorna som jag kände när jag läste den. Nu när jag skriver den här recensionen slår det mig att jag inte har ord bra nog att beskriva hur bra jag tycker att den här boken är. Kort och gott skulle jag kunna säga; det går inte att beskriva Midnattsbiblioteket, du måste uppleva den. Men för rättvisans skull ska jag försöka ge er en mer utvecklad tanke… så håll ut med mig.
”Mellan liv och död finns det ett bibliotek, sa hon. Och i det biblioteket fortsätter hyllorna i evighet. Varje bok ger dig möjligheten att prova ett annat liv som du kunde ha levt. Skulle du ha gjort något annorlunda om du fick chansen att göra ogjort det du ångrar?
Matt Haig, Midnattsbiblioteket, 2020:45
Charmig, smart och medryckande!
Städerskan av Nita Prose är en av romanerna som har synts mest i mitt flöde på bokstagram. Därför var det självklart att jag skulle läsa den så fort den hade översatts på svenska. Tack Albert Bonniersförlag för att jag fick äran att läsa och recensera denna pärla.
”Jag är din städerska. Det är jag som städar ditt hotellrum, som smyger in som en ande när du driver runt på stan utan att bry dig det minsta om röran du lämnat efter dig, eller vad jag kan få syn på när jag är där./…/ När jag är klar med uppgiften är ditt rum som nytt./…/ Det är som om du aldrig varit där. Som om all din smuts, alla dina lögner och svek har gnuggats bort. Jag är din städerska. Jag vet så mycket om dig. Men vad vet du egentligen om mig?”
Nita Prose, Städerskan, 2022;7
Prologen i Städerskan är en av de bästa prologerna som jag någonsin har läst. Den fångar inte bara huvudkaraktärens säregenhet, utan också mig som läser och jag hålls fången till sista sidan.
Stark, engagerande och lärorik!
Angeline Boulleys roman Mitt namn är Firekeeper är en roman med inslag av flera genrer; mystik, deckare, ungdomsromaner och romaner om ursprungsbefolkningar. Det är alltså en roman som kan tilltala en bred publik. Jag tackar Gondol och Albert Bonniersförlag för att jag fick äran att läsa och recensera denna debutroman!
Överraskande, genialisk och engagerande!
Jag är en sucker för tonårsthrillers. För flera år sedan var jag helt besatt av Sara Shepards bokserier Pretty Little Liars och The Lying Game. När jag fick reda på att Karen M. McManus roman En av oss ljuger jämförs med just Pretty Little Liars, visste jag att det var en roman för mig. Tack Gondol och Albert Bonniersförlag för recensionsexemplaret!
Långsam, ojämn och triggande!
Äpplet faller inte blir min sjätte bok av Liane Moriarty. Jag gillar sättet som Moriarty bygger upp sina romaner på. Läsaren luras att tro att man vet hur saker och ting ligger till, men ändå vet vi ingenting. Jag gillar också intrigerna och hemligheterna som ska fram i ljuset. Med anledning av det var jag extra taggad på att läsa hennes senaste bok som precis har översatts till svenska. Tack Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret.