Överraskande, charmig och gripande!
Det fina med att vara en del av bokstagram är att man möter människor från hela världen. Människor som älskar böcker. Människor som skriver böcker. Och jag älskar när jag möter sådana människor och får följa deras resa från idé till en färdig bok. You & I; Rewritten är en sådan bok och kanske är det därför jag kände att jag var tvungen att läsa den; trots att jag inte är ett fan av romance-genren…
Vacker, brutal och helande!
Zoulfa Katouhs debutroman Så länge citronträden växer är en berättelse om Syriens renaste skönhet och styrka, men också om krigets brutaliteter. Hur kommer det sig då att jag som inte tycker om att läsa om krig, valde att läsa den? Jag önskar att jag kunde säga något vettigt här, men den krassa sanningen är att jag drogs till dess vackra omslag. Och jag tackar B. Wahlström för att jag fick chansen att läsa, utan att egentligen veta så mycket om dess innehåll. Motsvarade bokens insida, dess utsida då? Den som läser vidare får se…
Trovärdig, hjärtslitande och uppslukande!
För ett år sedan läste jag min första CoHo bok; Det slutar med oss. Med tanke på den svala läsupplevelsen var jag osäker på om jag skulle ge hennes böcker fler chanser. Men någon månad senare var jag där igen och läst min andra bok av henne; All your Perfects. I höstas gav jag Verity en chans och nu var det alltså dags för den fjärde boken; Ångrar dig. Var detta ska sluta, är det ingen som vet…
Brittisk, rapp och aningen förutsägbar!
När jag såg att Den Perfekta Pojkvännen skulle komma på svenska, visste jag att jag var tvungen att ha den. När fantastiska Tina sedan rekommenderade den i min #12challenge för i år kunde jag inte vänta längre. Jag var tvungen att se vad allt tjohej var om… Tack Bokförlaget Forum för att jag fick läsa!
Kuslig, målande och obehaglig!
All the missing girls, 2016
Sommaren 2018 besökte min kusin från Kroatien mig och med sig hade hon en bok som hon hade köpt på flygplatsen. En bok som hon hade svårt att sluta läsa. Boken var All The Missing Girls av Megan Miranda och när hon hade läst ut den fick jag ärva den. Det skulle dock dröja nästan fem år innan jag tog mig an den, men den som väntar på något gott…
Charmig, uppfriskande och annorlunda!
Det fina med att vara en del av bokstagram är att man får vänner från hela världen. Bland dem finns det några författare och bland dem finns det några som låter mig läsa deras verk innan de har givits ut. Jag älskar att jag får vara en del av deras resa. Från idé till en färdig bok. Det är en enorm ära. Elizabeth Lyons roman Syndrome Affect är en sådan bok som jag fick läsa innan den hade givits ut. Och Idag är dagen här; idag finns den ute för alla andra att läsa också.
Vacker, berörande och igenkännande!
En bok som Tina rekommenderade mig att läsa i min #12challenge förra året var Callum Bloodworths roman 36 frågor om kärlek. Efter att i våras ha läst och älskat Berätta tre saker kan jag säga att Callum har gjort det igen. Han har fått mig att skratta rakt ut, fälla tårar av medlidande och igenkänning, känna med varenda karaktär, samt bli helt uppslukad i berättelsen och inte vilja släppa den. Jag vet inte hur han gör, men han lyckas. Han lyckas beröra på ett sätt som bara Fredrik Backman tidigare har berört mig på.
Det är nu med stor fasa jag kommer att skriva några ord om 36 frågor om kärlek. Jag vet redan nu att oavsett vad jag skriver, kommer det inte vara tillräckligt bra för att beskriva mina upplevelser av den här romanen…
Morbid, komisk och lagom skruvad!
Varje år bestämmer jag mig för att återvända till Japan via böckerna, eftersom det är något med Japan som lockar. Allting är alltid så tillrättalagt och till synes perfekt, men under ytan pyr de verkliga känslorna. Under årets #japanuary bestämde jag mig alltså för att återvända till Japan genom Sayaka Muratas roman Hur mår fröken Furukura?
Kraftfull, mörk och ofta krävande!
En bok som Natalie rekommenderade mig att läsa i min #12challenge förra året var Eto Moris roman Colorful. Då jag tyckte att omslaget var otroligt tilltalande la jag till den på min lista och fram till att jag började läsa den nästan ett år efter att den hade rekommenderats till mig visste jag inte vad den handlade om. Eller vad jag kunde förvänta mig.
Gripande, ojämn och relevant!
För några år sedan läste jag Jag, En av David Levithan och jag var helt uppslukad av den. Varenda stavelse var som ett gift och ett antigift i ett. Sedan dess har jag rekommenderat den till allt och alla. När jag i höstas såg att han hade skrivit Om du lämnar mig här tillsammans med Jennifer Niven, en författare som jag har hört mycket gott om, visste jag att jag var tvungen att läsa den. Jag tackar Lilla Piratförlaget för att jag fick äran att läsa den och på så sätt stilla min Levithan-hunger.