Mogen, mysig och underhållande!
Ända sedan jag slog igen Städerskan har jag saknat att umgås med Molly. Då visste jag inte om jag skulle få återse henne, men i somras fick jag veta att del två var på väg och då var jag salig. Äntligen skulle jag få umgås med och lära mig av Molly igen. Tack Albert Bonniersförlag för att jag fick äran att läsa och recensera denna pärla.
Hjärtskärande, djupt rörande och överraskande!
Jag läste Sambo på försök av Beth O’Leary för två år sedan och jag älskade den djupt, innerligt och fullkomligt. Därför var det inte så konstigt att jag ville läsa The No-Show när den gavs ut på svenska. Tack Printz för att jag fick chansen att avnjuta denna varma och hjärtskärande roman!
Originell, bladvändare och stundtals lite osannolik!
Jag ska berätta något som kanske förvånar er, kanske gör det några av er rent av förbannade och kanske, mest troligt, är det ingen som bryr sig, men jag har inte läst Ulf Kvenslers omtalade och omtyckta thrillerroman Sarek. Därför kan jag inte jämföra Sarek med Brandmannen som alla andra tycks kunna. Men det kanske är bra?! Jag kunde blint gå in i Brandmannen när den kom som en överraskning från Ulf Kvensler och Albert Bonniers Förlag; utan förväntningar och förhoppningar…
Tankeväckande, naken och intim!
I somras fann jag Graham Swifts novell Mothering Sunday i ett av bokskåpen i Kalmar och bestämde mig för att den fick flytta in till mig. Inte för att jag visste någonting om den, utan för att den tilltalade mig på något udda sätt. Eller om den skrämde mig lite. Hur som gav jag den en chans och jag kan säga att jag hann känna många känslor trots bokens relativt få sidor.
Spännande, långsamt brinnande och något ojämn!
I höstas hörde Pia Kask av sig och frågade om jag ville läsa Den stumma sorgen. Hon berättade att hon hade skrivit den ihop med sin dotter och att det var första boken i serien Kalmardåden. Eftersom jag tyckte att både de facto att den utspelade sig i Kalmar och var skriven av en mor och en dotter lät spännande, tackade jag självklart ja… Att jag egentligen inte tycker om deckare; glömde jag visst bort…
Larsson.., varm och charmig!
I vintras valdes jag ut till att bli en av Serafs ambassadörer. Den första boken som jag fick hem i mitt uppdrag som ambassadör var Kärlek på ön av Anna Winther och med recensionen av den kan jag se mig själv som invigd; på riktigt!
Långsam, udda och mångbottnad!
Varje år bestämmer jag mig för att återvända till Japan via böckerna, eftersom det är något med Japan som lockar. Allting är alltid så tillrättalagt och till synes perfekt, men under ytan pyr de verkliga känslorna. Senseis portfölj blev min andra roman av Hiromi Kawakami och min andra resa till Japan på kort tid. Precis som i Nakanos Secondhandbutik är Kawakami här sparsam och enkel i sitt skrivande. Men där Nakanos Secondhandbutik var lättsam är Senseis portfölj mer tungsint. När jag precis hade läst ut den tyckte jag att den inte tilltalade mig lika mycket som den förra, men nu när jag skriver om den, väcker den känslor i mig som jag inte kan förklara.
Enkel, elegant och charmig!
Varje år bestämmer jag mig för att återvända till Japan via böckerna, eftersom det är något med Japan som lockar. Allting är alltid så tillrättalagt och till synes perfekt, men under ytan pyr de verkliga känslorna. Tack vare att jag fick frågan av Tranan om jag ville läsa Nakanos secondhandbutik fick jag chansen att återvända till Japan.
Skruvad, tankeväckande och fängslande!
Jag har sedan länge haft V.E. Schwabs roman The Invisible Life of Addie LaRue i min bokhylla. Men det var inte förrän jag fick låna min kusins Vicious som jag på allvar fick bekanta mig med denna briljanta hjärna. Nu vill jag kliva in V.E. Schwabs fantastiska världar och aldrig kliva ut igen.
Vacker, ärlig och personlig!
När jag skrev mitt examensarbete intervjuade jag ett gäng religionslärare, men det är en som etsade sig fast i minnet och som jag sedan dess har sett upp till. Niklas Mörnerud. Hans historia och hans livsfilosofi fångade mig och jag visste att jag ville bli som han när jag blev lärare. Inte visste jag då att jag 10 år senare skulle vara kollega med honom eller att jag ytterligare 4 år senare skulle läsa hans debutroman; Det du söker som han har skrivit tillsammans med fantastiska Anna Nord.
Det är med en stor fasa jag skriver några ord om deras bok. Jag vet med mig redan nu att oavsett vad jag skriver, kommer det inte vara tillräckligt bra nog för att beskriva mina upplevelser av Det du söker. Jag har skrivit och jag har skrivit om. Flera gånger om. Men ju mer tid jag lägger på min recension desto mer inser jag att den här boken inte kan beskrivas; den måste upplevas. Så slösa inte din tid med att läsa min recension; läs boken istället!