Harry Potter and the Philosopher’s stone – J.K. Rowling

Förtrollande, kvick och spännande!

I år är det 25 år sedan J.K. Rowling gav ut boken Harry Potter and the Philosopher’s stone. Sedan dess har den och de efterföljande böckerna i serien om Harry Potter förtrollat en hel värld. Jag läste den första boken 2007 men livet kom emellan och jag fortsatte aldrig. I år, 25 år efter att den första boken gavs ut och 15 år efter att jag läste den för första gången har jag dock bestämt mig för att jag ska läsa ut serien om Harry Potter; pojken som överlevde…

Harry Potter and the Philosopher’s stone: Handlingen i korta drag

Harry Potter and the Philosopher’s stone (Harry Potter och de vises sten) handlar om 11-årige Harry. Hans föräldrar är döda och han bor hos moster Petunia, morbror Vernon och kusin Dudley. De behandlar honom med illvilja och låter honom bo i en garderob under trappan. Harry önskar inget hellre än att tillhöra och vara en del av något, men hans släktingar håller honom utanför. Det är nästan som att de är lite rädda för honom. Plötsligt börjar hända märkliga saker runt Harry och folk på gatorna börjar viska om en viss pojke som överlevde…

Över en natt förändras Harrys liv och när Hagrid knackar på hos familjen avslöjas en stor hemlighet. Det är då Harry får reda på att hans föräldrar var trollkarlar och att Voldemort mördade dem när Harry var en bebis. På något underligt sätt överlevde Harry och det visar på hans speciella gåva. På uppdrag av Professor Dumbledore, tar Hagrid med sig Harry till Hogwarts, en skola för häxkonst och trolldom, som blir hans nya hem.

För första gången i sitt liv känner sig Harry som ett normalt barn, men inom trollkarlsvärlden är han speciell. Han är pojken som överlevde; den enda personen som någonsin har överlevt en dödlig förbannelse av Voldemort. Det är nu, när Harry anländer till Hogwarts, det riktiga äventyret börjar. Vi får träffa många spännande karaktärer, bekanta oss med underliga väsen, följa med på lektioner i trolldom och kvastflygning, lära oss reglerna i Quidditch och njuta av de fantastiska miljöerna. Dessutom får vi se vänskapen mellan Harry, Ron och Hermione växa.

Tillsammans kämpar trion för överlevnad, när en mörk kraft vaknar till liv och vill avsluta det som den påbörjade 11 år tidigare. Det blir spännande, otäckt, magiskt, mörkt och överraskande. Vi som läsare blir inbjuda till en resa som vi sent ska glömma.

Harry Potter and the Philosopher’s stone: Min läsupplevelse

Jag läste som sagt den här boken första gången för 15 år sedan och nu var den precis lika underbar och magisk som jag mindes den. Vid min omläsning försökte jag vara kritiskt och hitta saker att anmärka på, men det var förgäves. Det är svårt att hitta en bok som känns så ren och barnslig samtidigt som den tilltalar ett brett spektrum av människor. I den här boken finns det något för alla; oavsett ålder, kön och intresse. Hogwarts är en plats som alla kan fly.

Det här är en bok fylld med humor, spänning, fart, oväntade vändningar, bus, vänskap, kvickheter, hemligheter och komplexa karaktärer. Jag tycker att varje karaktär tjänar ett syfte och att de inte kan ses som antingen goda eller onda, då det finns så många gråskalor. Om jag måste välja ut några favoriter i den här boken så är det Ron, Hagrid, professor McGonagall samt professor Snape. Jag älskar Rons osäkerhet, Hagrids barnasinne, McGonagalls rättvisa (plus att hon förvandlas till katt) och Snapes djup.

Rowling är otrolig på att detaljerat måla upp två världar som står i kontrast till varandra; den magiska världen och den icke-magiska världen. Som läsare förflyttas jag från min soffa rakt in i magin. Jag är med karaktärerna och strosar runt genom Hogwarts korridorer och salar. Jag är övertygad om att alla som läser den här boken kommer att ha en antydan av sorg över att de inte kan gå på Hogwarts skola för häxkonst och trolldom själva.

Slutsats

Harry Potter and the Philosopher’s stone är en rolig, kvick, spännande, förtrollande och vacker bok om att följa sitt öde. Den lär oss om att vi är starkare tillsammans och att godhet tar oss längre än elakhet. Jag älskade det kvicka språket och de målande miljöbeskrivningarna. Jag klev verkligen in i en annan värld och det var behövligt med allt elände som sker i samhället idag.